Det finns en typ av mottagare som är svår. Inte kräsen, bara självförsörjande. Vill de ha en bok köper de den. Vill de ha ett köksredskap står det redan i lådan. Kvar blir förbrukningsvaror, och choklad är en tunn present till någon man tycker om.
Föremål som inte förbrukas
Det som fungerar för den här mottagaren är sällan något praktiskt. Det är något som får ligga framme. En sak som inte har en uppgift, utan bara finns och är fin att titta på, konkurrerar inte med något de redan äger.
Det förklarar varför små samlarföremål håller så bra som present. De kräver ingen plats och de blir inte gamla.
Sten är en förvånansvärt tacksam kategori
Polerade ädelstenar kostar sällan mycket, de väger nästan ingenting i ett paket, och de har det som få billiga presenter har, nämligen en historia. Varje sten kommer någonstans ifrån och ser ut som den gör av en anledning.
Så väljer du utan att känna smaken
- Färg före sort. De flesta har en färg de dras till. Den vet du oftast redan.
- En större hellre än fem små. Fem blir en påse. En blir ett föremål.
- Skriv var den kommer ifrån. En rad på ett kort gör hela skillnaden.
Presentera det som ett fynd
Den här sortens present blir bättre av att inte vara inslagen i för mycket. En liten ask, lite papper, och gärna berättelsen om varför just den. Det är berättelsen som gör att den blir kvar på hyllan i stället för i en låda.
Fungerar även som tillägg
Är huvudpresenten redan bestämd är det här ett bra komplement. Något litet som mottagaren inte kunde ha bett om, eftersom de inte visste att de ville ha det.